Om jorden går under.


De flesta tror att profeten Harold Camping är en galenpanna och lurendrejare.
Jag tror ingenting, men hoppas givetvis att han har fel. Jag vill tro att han har fel.
Påståenden om domedagen gör mig faktiskt ganska rädd, även om jag är medveten
om att skulle han ha rätt, så finns det ingenting alls jag kan göra åt det.

Jag vill leva, med alla mina runtomkring mig, tills åldern tar ut sin rätt. Jag vill bygga
bo tillsammans med den jag älskar, skapa mirakel i form av små nya människor,
som växer och blir starka och stolta individer. Jag vill göra rätt för mig i samhället,
hjälpa människor som har det tufft och inte minst - skapa nån sorts mening!
Det är någonting jag ska göra!

Och har profeten fel, om jag kommer hem på söndag, får krypa in i min älskades famn,
så kommer jag inte ta en endast dag förgivet igen. Jag kan inte lova någonsin,
människan är visst enorm på att lova i stridens hetta och när den är över och tryggheten
sluter sig kring en - så blir man precis så som man lovade att inte vara.

Så jag ger inget löfte, för då skulle jag ljuga.
Men jag värnar med tanken om att försöka bli en bättre människa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0